Ordförande har ordet - Arkiv
2002-05-01, Den svenska avhästningen och traktorns intåg efter andra världskriget.
Många av dagens befolkning har inte kommit i kontakt med händelserna på landsbygden under första hälften av 1900-talet. De som är födda och uppvuxna i en stad har bara sporadiska bilder av utvecklingen från häst till traktor. En revolution på landsbygden är när den svenska avhästningen övergick till traktorernas värld. Ungdomarna ställde säkert krav. Men i takt med att fler och fler flyttade till städer och tätorter behövde även den gamle bonden ersätta hästarna med traktorn. Det tog emot men blev till slut en nödvändighet. En gammal bonde – granne till oss – sa så här på 1950-talet: ’När traktorn kom försvann trivseln på gården’. Han menade att då kom stressen. Det blev en annan rytm. Det som var de levandes tidsordning med följsamhet till naturen och djuren ersattes av ’bråttommaskiner’. Flykten från landsbygden gjorde också att färre arbetade tillsammans. Ensamarbetet tilltog. Vilostunden mitt på dagen –middagstimmen- med en kort stund av slummer för både hästar och människor saknades säkert.
TRAKTORN EN LYDIG TJÄNARE
’Traktorn är en lydig tjänare och har större styrka än många par hästar tillsammans. Den behöver inte skötas morgon, middag och kväll alla dagar som hästarna, utan de dagar och tider den inte behövs, står den orörd i sitt skjul’, kan vi läsa i Jordbruksbok för ungdom, utgiven 1958.
BILENS HISTORIA ÄR KÄND AV MÅNGA FLER
Bilismens genombrott har fler kommit i kontakt med. Många vuxna har säkert sommarlovsminnen från någon lantgård på 1950 och 1960-talet. Då fanns det fortfarande hästar men traktorn kom starkt.
Större gårdar hade röd Volvo eller blå Fordson Major, uttalas major som hos 91:an Karlsson. Den odödliga Grållen, Fergusontraktorn, är en lått, snabb och har separata styrbromsar på bakhjulen. Trycker man handgasen i botten och bromsar med ena hjulet så snurrar traktorn runt som en karusell. Det fjädrande förarsätet av plåt blev hett som en spis i solen.
VÅR PRESIDENT
I vår klubb finns många intressanta traktorer. Inte bara det att de är fint bevarande eller renoverade av våra duktiga medlemmar. Bland våra veterantraktorer finns en del udda pjäser. Vi har bl a flera Lantz-traktorer. År 1960 fanns dessa i vårt land med ett antal av 580. Därefter har många gått till skrot. En traktor som klubben äger är av märket President. År 1958 fanns det endast 18 traktorer av märket President i vårt land. Hur många finns kvar idag? Jag vet inte. Men i vår klubb finns denna smått unika traktor, liten som en lådbil med en tystgående bensinmotor avsedd för en engelsk småbil – Morris Minor. I takt med att fabrikerna kom igång efter andra världskriget kom fler traktorer också till vårt land. Mina föräldrar köpte sin första traktor år 1947 och den har sedan dess inte lämnat gården. Nypris: 8500 kr. Min mor Wilma skrev dagbok: ’3 nov 1947 - Eric åker till Norrtälje och hämtar en ny traktor, den första på gården. En stor dag!’ Den finns nu i vår ägo - en Allis-Chalmers W standard (med framhjulen ihop).
HÄSTEN UT OCH TRAKTORN IN
De stora traktormärkena genom åren är Bolinder-Munktell, Massey-Ferguson, Volvo, International, Fordson Major och David Brown för att nämna några. År 1960 fanns det 39246 Ferguson och 36463 Volvo. Totalt hade vårt land ett traktorbestånd 1960 med 175255 traktorer. År 1944/45 fanns det 21222 traktorer. 1941 fanns det 633000 hästar och 16500 traktorer. År 1957 fanns 262000 hästar och 145000 traktorer.
I VÅR KLUBB
I vår Veterantrakorklubb är vi ca 170 medlemmar spridda över hela landet även om de allra flest är bosatta i Roslagen och runt Norrtälje stad. Vi har nära 100 bevarade objekt. En gång om året har vi en större uppvisning. År 2002 äger den rum den 13 juli kl 11-15 vid Färsna gård. Läs mer här på hemsidan under fliken Program.
Bengt Ericsson, ordförande i Veterantraktorklubben Norrtelje